En Blogg För Mycket

jag tycker inte om vad som händer med människor på IKEA. läs, vad som händer med mig på IKEA. jag åkte för att köpa en ny bäddmadrass och jag hade redan innan bestämt vilken jag skulle ha och exakt hur mycket det skulle kosta mig. fyra timmar senare och ettusenetthundranittiotre kronor (!) mer än vad jag hade tänkt spendera går jag genom kassan och lättnad blandas med olust över att jag köpte de där köksslevarna som jag kanske eller kanske inte kommer att behöva. och allt annat som kan kanske eller kanske inte kommer att använda. allt det där jättebilliga som blir jättedyrt när man köper jättemycket.

ibland kommer jag på att jag har delad vårdnad om den här bloggen och när det händer höjer jag blicken och visslar lite för mig själv. för även om det stör mig att tuff_tjej_92 röker i busskuren istället för att flytta sig två meter och ställa sig utanför, är det glömt och förlåtet när bussen väl kommer. aggressionerna rinner genom mina fingrar och jag inser att jag inte finner saker fullt så enerverande som jag tidigare gjort.
(men säg inte det till någon) 

jag är inte lika analytisk som min vän denize vad gäller källan till min aggression och när jag igår kväll fick frågan hur jag orkar gå genom livet bitter och cynisk och ständigt på min vakt, ryckte jag bara på axlarna och svarade genom att lämna min plats i solen och gå in. jag undrar hur man orkar något annat?

jag är en bitter bakåtsträvare som inte förstår mig på dagens teknologi. idag skaffade jag en ny mobiltelefon eftersom min gamla bokstavligen hölls ihop med tejp. jag har redan ringt upp folk utan att jag menat att göra det och inte alla var så förstående som jag önskat. jag lyckades ta bort ljudet från knappsatsen men inte vibrationen, så nu vibrerar den varje gång jag trycker på en knapp. i allmänhet ogillar jag förändring men det här med att byta upp dig från det gamla välbekanta är betydligt svårare än jag vill medge.

jag hänger slaviskt på blocket.se och något av det mest irriterande som finns är folk som inte tar bort sin annons när varan är såld. jag lider ju dessutom av allvarlig telefonskräck och det tar mig ofta lång tid att förberedas mentalt på själva samtalet. när jag äntligen har mod nog att ringa kan jag ofta inte prata, utan jag stammar och har mig och människan på andra sidan måste tro att jag fått en stroke. sen säger de "nej tyvärr, den är redan såld" med tonfallet "fattar du inte det?". timid som man är säger jag bara "jaha okej tack ändå" men egentligen vill jag hålla en lång och plågsam föreläsning om annonsförnuft.

jag exploderar. jag stör mig på folk som dränker sig i parfym alternativt rakvatten utan någon som helst respekt för övriga i hissen. jag stör mig på att de fortfarande har värmen påslagen i tågen och jag förstår inte vem som kom på en sådan genial idé när det är 29 grader varmt ute. jag stör mig på att jag tvingas jobba i vad som endast kan beskrivas som termobyxor och jag stör mig något oerhört på snickare som berättar för mig hur jag ska göra mitt jobb. och fan för beställare som stup i kvarten kommer och frågar när jag blir klar. jag blir klar betydligt mycket snabbare om jag får arbeta ifred. jag stör mig på skavsår som man känner av precis hela tiden men framför allt stör jag mig på att alla i hela världen verkar ha gått på semester utom jag.

åh denize, min vise vän, har helt rätt. dagarna kantas av likgiltighet. i värmen orkar jag inte slösa energi på att bli irriterad och eftersom man inte får klaga på vad jag vill klaga på, vill säga värmen, är det bättre att vara tyst.